0 0
Read Time:7 Minute, 10 Second

Nu närmar vi oss ett nytt år & ett snart passerat år att få göra avslut på, ett årsbokslut.

Jag älskar verkligen nyår, för det är lite som att få kliva ut i nånting nytt.  En helt ny oskriven bok, där jag är författaren, där jag är regissören för hur mitt kommande år ska bli. Ni vet en hårt bunden bok, med det vackraste omslaget, sådär så hjärtat slår en liten frivolt av att bara hålla i boken. När jag öppnar upp den så knastrar det i bokryggen, sidorna är tomma och doften av pressat papper slår emot mig. Pennan med guldbläck ligger redo för att få de första skrivna orden att glöda. 

Mitt liv 2021!

Låter ju helt underbart, känner det själv när jag skriver det, och denna gång ska jag banne mig gravera in texten. För helt ärligt vete tusan vad som hände med förra årets bokslut och nystart, kan inte minnas att jag präntade ned att mitt liv 2020 skulle bli på detta vis. Eller var jag jäkligt otydlig när jag skrev min beställning? Eller skrev jag en sak och gjorde tvärtom?

Jag älskar verkligen nyår som sagt och med det också möjligheten att reflektera över det år som gått. 

  • Vilka utmaningar har jag ställts inför, hur har jag hanterat dessa? 
  • Hur har mina handlingar sett ut och varför? 
  • Vilka perioder har varit tuffast och hur tog jag mig igenom det och vilka lärdomar fanns i det?
  • När mådde jag som allra bäst och vad gjorde jag då?

Men alltså jag vet inte vart jag ska börja eller sluta för det känns om detta året har serverat utmaningar på löpande band. Sådär så man fan inte hunnit hämta andan förrän nästa jävulskap dykt upp likt gubben i lådan.

Kan innerligt erkänna också att jag är jävligt less på vissa beteenden hos mig själv som ständigt återupprepas, bara olika situationer och olika personer involverade. Jag känner mig klar nu efter i alla fall 30 års övande. Handen på hjärtat så är jag även innerligt less på andras människor beteenden också, om alla andra kunde skärpa till sig vad lätt livet skulle vara då 😉

Ja herregud, 2020, ett år som kommer gå till världshistorien för ett märkligt år. Som att hela världen gått å blivit komplett galen och vi med den. Eller egentligen känns detta år som en del av Sagan om Ringen där ett stort Battle utspelar sig mellan det onda och det goda. Inom oss, mellan oss, runtomkring oss och i hela vår omvärld.

En pandemi som förutom har isolerat oss, skrämt skiten ur oss men som även skapat slitage mellan oss. Som skapat ett vi mot dom och ett dom mot oss. Så mycket information som matats ut, spridits och delats och som väckt starka känslor inom oss. 

En viktig reflektion i detta informationsflöde som jag tar med mig, det är att vara kritisk & ifrågasättande till den information jag tar del av. Oavsett vart den kommer ifrån! Eller kanske snarare känna in själv, känns det här sant för mig eller gör det inte. Att göra min egna research, ta redan på fakta & kunskaper i det jag väljer att lyssna och tro på. Köp inte allt med hull & hår innan du gjort en egen avstämning.

Förutom då att hela världen varit upp och ned så kan jag konstatera att jag även på det personliga planet har utmanats, knådats, manglats, töjts och stretchats i åt alla tänkbara håll.

Nu får det fan räcka för ett årtionde framåt åtminstone. 

Hela havet stormar har utspelat sig i mina grundfundament, i kärlek, i nära relationer, hem, arbete, mitt egenvärde – vem jag är, vad jag vill & vad jag behöver och jag har förlorat ett viktigt väderstreck min älskade mamma.

Nu så här i de sista flämtande timmarna av 2020 så kan jag tydligt se att detta år har 10 000 bitars pusslet åter igen slängts upp i luften. Livet har möblerats om och jag får helt enkelt välja att se det som en ny möjlighet att lägga bitarna på plats & denna gång behöver jag vara betydligt mer noggrann hur jag placerar dem. Det går liksom inte längre att karva i bitarna för att få dem att passa ihop. Vissa bitar kanske heller inte är redo ännu att plockas ned förrän andra ligger på sin rätta plats. Tålamod & var sak har sin tur & gång har väl inte riktigt varit min melodi att spela, men tänker att det ska få ta vid nu framåt.

Att ångra sina erfarenheter är att hejda sin utveckling

Oscar Wilde

Hur saker och ting än har skett detta år så är jag så irriterande optimistisk och känner ändå tacksamhet för de erfarenheter de fört med sig. Tack vare allt detta så har konturerna längs min väg att gå blivit betydligt skarpare, inte lika lätt att dra iväg på villospår.

Mina egna konturer börjar framträda tydligare vad jag vill & vad jag behöver och min största utmaning framåt blir att faktiskt på riktigt respektera & värdesätta mig själv. Den kan ju tyckas simpel, men inte för den som behöver svara på frågan: Vem är jag om jag inte finns för andra?

Det har även lärt mig vikten av rak & tydlig kommunikation, som fan är en konst på riktigt. Även att verkligen lyssna, att vara närvarande hos en annan människa utan att det ska handla om mig själv.

Att inte kliva in och bära ansvaret för en annan människa, när jag gör det säger jag indirekt att denna inte är kapabel att bära det själv. Istället behöver jag stå kvar i mig, full förtroende för att personen är kapabel till att leda sig själv, även om det inte blir på mitt sätt. Även om det innebär att inte längre vara behövd eller älskad.

Sist men kanske det viktigaste och som är jäkligt klyschigt i mångas öron men nånstans hoppas jag fan poletten kan ramla ned.  Livet är väldigt kort och väldigt skört, vi vet inte när det tar slut, vi vet inte när vi kanske förlorar någon nära. 

Vad är viktigt på riktigt för dig? Hur vill du må, hur vill du känna dig & vad vill du ha ut av livet? Jag säger det till DIG men även till MIG: Det liv du lever idag, önskar du dina barn detsamma eller önskar du dem något bättre? Om du svarar Ja på det sistnämnda, börja göra något åt det redan idag!

#LivetMedEbbot

Det gånga året har såklart också bestått av guldkorn stora som små som jag bär med mig nära och som spridit guldstoff längs vägen och som hjälpt mig bevara min positiva syn på livet, min förväntan och min nyfikenhet. Som beskyddat mina drömmar & mina visioner så jag ändå stegvis har rört mig i den riktningen.

Nya spännande möten, nya spännande samarbeten, utbildning, utveckling, djup vänskap, kärlek, glädje, rikedomar i form av upplevelser och ögonblick. Jag är verkligen rik på så många sätt och är så tacksam för det jag har inom mig & runt omkring mig. Även för det hängivna lurviga guldkorn som gjorde entre i mitt hjärta med buller & bång under hösten. #Livet med Ebbot!

Nu är jag redo för 2021! Jag säger pass på nya utmaningar som innebär känslomässiga manglingar, men välkomnar nya möjligheter! Nu vill jag praktisera alla kunskaper, erfarenheter, insikter och visdomar som livet gett mig. Det går liksom inte ta emot mer nu utan att börja använda mig utav det och dela med mig.

Jag kommer inleda med att ta hand om mig själv & nära min själ för effekterna av 2020 har strött lite grus i maskineriet.

Fokuset kommer ligga på mig, vad jag vill & behöver. Det jag ställs inför kommer jag att stanna upp, känna in och känna efter – är detta sant för mig, är detta rätt för mig. Är svaret Ja kommer jag följa det. Är svaret Nej, låter jag det passera eller släpper taget om det

Jag kliver ur garderoben nu som den andliga varelse jag är, en gudinna & jag är här för att bidra till en kärleksfullare och mer medveten värld genom mina personliga & kreativa uttryck och avtryck.

Jag kommer fortsätta ifrågasätta och jag kommer inte acceptera att någon ska diktera mina villkor & min frihet. 

Det här är inget löfte utan min riktning framåt – mot oändligheten & vidare!

Önskar dig ett fantastisk 2021, som ett fullt uppdukat smörgåsbord med alla tänkbara godsaker & delikatesser. Bara att ta för dig av det du älskar mest!

Awareness & Compassion is the key to everything <3 

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %
Camilla Johansson
camilla@frihetattvarajag.se